Livet som laktosintolerant i Paris

Det är inget lätt öde att vara laktosintolerant när man är bosatt i ostarnas och gräddens mecka. Att få tag på laktosfria mjölkprodukter som inte smakar svettig strumpa är lika lätt som att hitta en fransman som inte röker.

Apropå rökning var vi ute för första gången igår och jag måste säga att passiv rökning (om inte överdosering av laktos) kommer bli alla våras död. Vi satt och snackade med förra terminens Sorbonnare (de som gick språkkursen som vi ska gå), ett substantiv som vi gillar. De berättade att alla på kursen kommer vara mellan 25 och 30, fula och asiater men Isabelle och jag ignorarade detta och tror fortfarande blint på att alla i vår klass kommer vara sympatiska supermodeller. Mitt i allt, kastar nån idiot en sten på vårt fönster och frågade om vi ville komma på en "riktig fest istället". Vi kollade snett på våra torra snittar och någon timme senare befann vi oss på en superfransk födelsedagsfest där täcket av cigarettrök hängde lika tungt över rummet som hatet som sprutade från fransyskornas ögon. Fransyskor är för övrigt ingenting att leka med, de har inga problem att snacka skit om en när man står bredvid, jag snackar från erfarenhet.

Kvällen flyter på och senare frågar nån jeppe som bestämt sig för att han nu är kär i Isabelle om hon vill ha en cigarett (som om inte den tunga dimman av rök räckte) hon tackade nej för att hon inte röker och i panik för att hon nu förolämpat hela den franska livsstilen säger hon:
"Je ne fume pas, je mange" 

10 sekunder senare kommer ett fat med tårtor och ostar från varje distrikt i Frankrike och igen måste hon göra den stackars killen besviken med den obeskrivligt tråkiga frasen
"Tyvärr, jag är laktosintolerant"

Två förolämpningar på samma kväll blev för mycket för killen som sedan gav upp och slutade upp med en av fransyskorna som snackat skit om mig tidigare under kvällen.

Laktos asså.

De andra tjejerna i huset använder till och med min laktos-misär som ett mått på hur gott saker är, om Yasmina får ont i magen av croissanterna så är de bra eller om Yasmina blir sängbunden en vecka av yoghurten är det högkvalla.

Varför har man underskattat detta underverk?