Nu har det gått sådär pinsamt lång tid sen sist jag skrev att jag knappt vet var jag ska börja just nu. Jag kan ju säga att den sista tiden var stressig, mysig, rolig och jobbig och det kommer vara så nu för nu har vardagslivet kickat in och det känns tryggt och bra! Mina dagar är 13 timmar långa just nu eftersom jag går i skolan från 08-11.30 och jobbar från 13.00-21.00. Dock har jag aldrig lärt mig så mycket som jag gör just nu.

Min karriär på herravdelningen på Zara blomstrar (just det) och jag har lärt mig hur man "gör saker perfekt" (som om jag behövde lära mig det) allt är så perfekt i vår butik att min responsable känner på en kilometers avstånd om de marinblåa polotröjorna ligger lite slarvigt. Han är en gullig filur som gillar hårgelé, perfektion och nu mig. Mest tycker han nog om mig för att jag gör som han säger och inte ifrågasätter allt som de franska tjejerna gör och för att han tycker att jag har fint hår. Han tycker att det är viktigt att man ser bra ut och ibland ber han mig att bara stå som en idiot och hälsa folk välkomna. Men jag har ingenting emot det här, jag tycker om mitt nya jobb och jag har lärt mig så mycket franska och hur man läser sträckkoder.

Den här veckan har jag gått utbildning på en hysteriskt stor Zarabutik i Montparnasse för att lära mig hur kassan fungerar. Det har varit jättekul och det roligaste av allt är min "utbildare" som heter Alex som har fetaste ADHDn och någon form av damp han är toppen. Han kan inte koncentrera sig på att prata och andas samtidigt och han försöker göra fem olika saker samtidigt för att aldrig vara uttråkad. Han är jättelång med flygigt svart hår och armar och ben som är överallt hela tiden och jag har aldrig skrattat så mycket på jobbet. Juste igår fick jag "anropa" i mikrofon i hela butiken på franska, det var lätt dagens om inte veckans höjdpunkt. Har alltid velat göra det och tanken på hur busigt det skulle vara att säga något opassande så hela butiken hör gör det ännu roligare.

Tja, på hemmaplan är allt som vanligt, tropiskt hetta, mycket kärlek OCH vi har fått en ny möbel som vi har döpt till KAFFUNGRILL. En kaffungrill är något som representerar allt som är bra med den här världen, den är praktisk, den sparar oss tid och rum i våra stressiga dagar och den kan koka kaffe, rosta bröd OCH grilla bacon samtidigt. Mina damer och herrar michaela och jag har fått ett barn och vi älskar det, man måste uttala det med portugisisk accent caffoungril.

I helgen hade vi finbesök och vi har aldrig varit så lyckliga tjejer. Och jag vill även passa på att hylla den vedervärdiga porslinshunden som madame har i salongen som alltid framkallar hjärtattack när man går förbi den. Vi har döpt den till Eskil.