Konsert, toppen

I takt med att lovet börjar närma sig sitt slut blir aktiviteterna i våra parisliv ett snäpp roligare. Vi bestämde oss för att gå och se om allt jippo om Rihanna var befogat. Väl på Bercy som håller lika många åskådare som det finns människor i flera stadsdelar i Stockholm kom vi fram till följade: HELLS YEAH

Hon var grym och där jag hoppade runt som om jag var på ravefest och just tryckt i mig lyckopiller undrade jag varför man aldrig går på konsert, det är ju toppen. Enda tillfället då det är okej att skrika WOOOOHO åt tjejer som skakar rumpa i latexdräkt. Toppen.
Det var en fet show och alla som inte gillade Rihanna innan, typ jag, gjorde det efteråt. Antagligen för att hon har så mycket pengar att hon har råd att organisera s&m-spex och stridsvagnar för killarna, sexiga inoljade muskelpaket för tjejerna och prinsessoutfits, gulligull OCH konfetti (ingen gillar inte konfetti) för de yngre. Eftersom hon inkluderade alla typer av skoj fanns det ingen målgrupp som inte var underhållen och det känndes nästan som fusk. Men vad gör man inte för att underhålla den stora publiken.

På väg hem igen med adrenalinnivån i taket började jag tänka på min ambition om att bli artist när jag var liten. 7-åriga Yasmina skulle slå igenom med hiten "Rövarflickan" och med artistnamnet Tatiana. Tyvärr, men kanske mest tur, så blev det inte så. Men jag kan fortfarande drömma mig bort ibland och visst vara den balla personen på scenen som gör sin grej. Sen kanske jag ska tacka mig själv för att Tatiana ännu inte fått se dagsljuset men man vet aldrig, hon kanske kommer när ni minst anar det. 

Ikväll ere fest på RLJ. Om ni där hemma får elda upp saker för att det är Valborg, får vi det också.