coup de foudre

Jag kan bara säga en sak och det är:
FYFAN VAD VI ÄR BRA.

Vi trodde att vi skulle få langa samma hemlöshet som innan, och tanken på att bo hos en till förvirrad och svår 33-årig designer som som far som ser alldeles för djupt i flaskan gjorde mig lite lätt otaggad på livet. men; vi har hittat vår lägenhet..!!

Att leta efter en lägenhet här är som att hitta en livskamrat, man letar efter något temporärt som inte kräver så speciellt mycket av en, oftast intalar man sig själv om att saker man hatar ändå är helt okej men som man vet att man kommer störa sig på när man gjort sig bekväm. Vissa har dolda brister som försöks spaklas över men ingen spricka kan täckas när man är in for the long run och det är väl det vi har insett lite nu, vi måste ha något som känns helt rätt. Ibland händer dock något som vi kallar "when the universe throws you a bone" just när man givit upp hoppet lite och, som vi, trott att man skulle sluta upp med nån äldre alkis.

Det var "un coup de foudre" som hon som har lägenheten uttryckte det. Det här är troligen den sötaste människan jag har sett på ett bra tag, hon sa tu till oss med en gång och menade att det inte är någon idé att göra sig till med artigheter. Hon gav oss varsin stor kram och välkomnade oss in i vårt framtida hem som vi omedelbart blev förälskade i. Inte nog med att det är en riktigt lägenhet med separat kök och badrum (ja vi har ju sänkt våra standards ganska rejält nu) men det bästa är att vi har en liten terass på nästan 20kvm..........!

Tjejen som är nyss 30 fyllda hade bjudit in ett par tjejer som bor i samma hus som hon brukar dricka rosé med på kvällarna för att inspektera oss och ge sin åsikt. Efter ett par minuter fann vi oss själva med varsitt glas i handen och skrattade högt åt historier som hon berättade. Ibland stämmer det bara från och med första ögonkastet sa hon, och när folk ringde angående hennes annons under kvällen svarade hon att hon redan hade hittat två änglar. Så jävla söt.

När vi suttit där och målat upp scenario efter scenario om olika grillfester vi ska ha på terassen tillsammans och hur vi ska möblera om kändes det som vi hade lärt känna både henne och tjejerna som är grannar. Hon frågade även om vi ville ha hennes katt på köpet, jag vill men michaela är mindre entusiastisk, kanske, kanske om jag tjatar tillräckligt har vi ett husdjur. Men, som med jakten på partner, är det kanske att föredra om det kommer utan bagage.

Klockan 23, när vi studsade ut ur lägenheten (som inte ligger mer än tio min /en kvart från eiffeltornet) var vi så fulla av lycka över vår nya bostad och nyfunna vänner att michaela hoppade upp i min famn varpå jag föll framlänges och vi båda flög in i väggkanten i trapphuset så hon började blöda i huvudet. Så bra fick man ju inte ha det utan en reality check. Min fru mår bra men jag tror hon känner att hon lever idag, det finns ju trots allt inget att vara missnöjd med om man har den terassen konstaterade vi.

Bon, vi är lyckliga iallafall och vi hoppas att vi är in for a tong term relationship. snäääääla majchie kan vi inte behålla katten?

Jag sa ju att spontana saker alltid händer oss på onsdagar!