5 januari 2011

comme la vague


Mamma tycker att jag är dålig bloggare, jag håller med henne. Men se det som ett sundhetstecken, ibland har jag det för bra för att skriva och ibland har jag det så dåligt så jag bara drar täcket över huvudet när jag kommer hem.

Två av typ fem milstoplar på året har gått sedan mitt sista inlägg och jag insåg att precis allt har förändrats sedan dess.
- Jag har sagt upp mig på Zara, jag fick nog av att varje dag inse hur det måste ha känts att vara tjänare.
- Vi har sagt upp vår lägenhet och har nu en månad på oss att hitta ett ställe där vi inte måste dela toalett med en 150-kilos gubbe som heter Nils och som inte har badrum i köket (elle rom det är kök i badrummet) Det är ganska trist att få smulor på fötterna när man stiger ur duschen.
- Vi har fått kontakt med omvärlden igen via vår onödigt stora adsl-box som blinkar fint i grönt och gult när man ska sova. Vi har även en liten krabat till hemtelefon nu, den är svart och blank och om den hade ett namn skulle det vara Siv.
- Jag har inlett en ny relation med en underbar person med två armar och två ben och ett stort hjärta som kan dricka sirap och äta tre olika middagar på en timme.





Hejdåra(r)

Varje år den 31a december inleds ett nytt kapitel och ännu en pärla får träs på bandet som om många år till blir ett snyggt lite halvbra men ändå unikt halsband. Att få börja ett nytt år i Paris med grymma människor är något utöver det vanliga. När vi stod där lite halvt berusade av lycka och Roy på tolvslaget kom årets visdom till mig, varje nyår blir det klart för mig vad som har präglat året som gått och iår var det märkligare än vanligt.
Ingenting blir som man tänkt sig var det enda jag kunde tänka på just i det ögonblicket vi räknade ner sekunderna till vad vi trodde var tolvslaget men som egentligen var tolv-noll-tre slaget eftersom vi hade missat det riktiga tolvslaget. Typiskt.
Ingenting med den kvällen blev som vi hade tänkt oss men när vi stod där allihopa och skrattade och kramades märkte jag att det absolut inte spelade någon roll. Om allting blev som jag hade tänkt mig i mitt liv hade jag inte ens varit här just nu eller varit den jag är, så tack gud för att ingenting blir som man har tänkt sig.
Förra året kunde jag aldrig drömma om att jag nästa år skulle ha bott, jobbat och pluggat i Paris i nästan ett år, gjort massa roliga och otippade resor, lärt mig franska flytande, varit hemlös, hittat lägenhet, avslutat relationer och påbörjat nya. Överlycklig över allt vi har här och lite färdkost gjorde det inte så mycket att kvällen spenderades på Paris gator.

Julen var inte heller som jag hade tänkt mig, mycket bättre. Vi laddade kylen så full med mat att hälften fick hänga utanför fönstret i väntan på att öka alla våras BMI med några fetmapoäng. Om julen inte är till för att äta så mycket att man vill kräkas för att kunna äta mer så vet jag inte vad, det gjorde vi iallafall. På morgonen ruinerade jag mamma med hjälp av mina hundögon på Monoprix som resulterade i den godaste frukosten jag ätit i mitt liv. Vem visste att yoghurt och salami var en bra kombo eller croissants och sirap?

Efter vi varit svenska ett tag med glögg och kalle anka tog vi av oss sverigedräkten, satte på spansk musik och åt tapas och drack tequila. Det var soft att ha picknick på vårt golv och leka julklappsleken där vi vann 15 flaskor Roy. Verkar som att jag har tur i både spel och kärlek.


Jag är ingen sån som har nyårslöften för jag tycker det är larvigt och varje gång jag gör en lista med saker jag ska göra i det nya året slutar det med att rubriken på den listan stryks ut efter 11 månader och blir istället "vad jag inte hann med år x." Dessutom varje gång jag gör nyårslöften kommer alltid det där obligatoriska ska-börja-träna-tjaffset på bordet och eftersom jag tränar ungefär en gång om året nån gång i maj är det ganska värdelöst. Så jag tänkte göra såhär, iår är mitt nyårslöfte att göra så allt blir precis motsatsen till vad jag förväntar mig. Eftersom det är ändå alltid blir så passar det mig ganska perfekt, så mitt icke-nyårslöfte kommer med all sannolikhet att slå in. And that my friends is how you keep your new year's resolution.

Dock ska jag blogga oftare, men eftersom det kommer bli tvärtom i och med min nya regel får ni inte bli förvånade om det går ett tag till innan nästa inlägg. Men jag tror inte det.
Jag kommer de närmsta veckorna ha ganska mycket tid till mitt förfogande eftersom jag nu är arbetslös och ska vara hemma och plugga till min franskaexamen. Nu är det hatten på och plugga så man kan rabbla alla verb i sömnen för efter den 15 januari börjar ett helt nytt liv. Vi ska kolla på en lägenhet i montmartre idag som vi hoppas på. Jag kan se oss dingla med benen utför ett fönster där och ha Sacré Coeur runt hörnet. Livet är bra.

Summan av kardemumman är att jul och nyår var väl firat i Paris och jag kunde inte vara lyckligare över att börja om på nytt, och jag kan inte vänta på att se vad som inte kommer bli som jag har tänkt mig år 2011.

Atottalör


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar