10 oktober 2010

Cojean

I veckan har det hänt diverse kul grejer.
Michaela har börjat jobba och jag fick prata igenom hennes ångest på morgonen för att hon tyckte hon såg ut som en lesbisk mattant från Estland i sin ljusblåa uniform och hårnät. Men hon trivs och det är toppen att någon i hushållet har ett jobb som är betalt.

Restaurangen hon jobbar på heter Cojean och är en lunchkedja med hipsterkaraktär. De som jobbar där kallar det för snygg snabbmat och det är precis vad det är. Alla ingredienser har varsin färg och aldrig er än ungefär hundra kalorier.
När man kommer dit är det som att komma in i smurfarnas land, allt är blått, vitt och ultrafräscht. Man skulle kunna laga mat på golvet där inne för till och med det skiner. Michaela har dock konfirmerat att de inte gör det.
Nej, matlagningen sker i kök och i taggade lag. Kedjans motto är att livet är lättare när man ler och trots att Michaela ibland klagar på att hon har ont i kinderna av allt tvingat leende så trivs hon mycket bra.
Det finns ca 20 rena smurfland i Paris, gå dit och spana in. Det är nästan värt att gå dit bara för att se att det faktiskt finns folk som orkar le hela dagen. På jobbet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar