4 februari 2010

C'est la guerre mon frère

Idag har jag varit en aning frånvarande då en del av mig nog stannade kvar hos våra franska vänner i Marais som vi besökte igår. Jag är helt tagen av hur roligt man kan ha med en gitarr och dålig taktkänsla. Vi befann oss på hemmafest med ett potpurri av djs by night / mäklare by day, modehårstylister, våra sunkiga vänner från La Perle och så vi. I frankrike dubbar man ju allt och tydligen sjunger man Black Eyed Peas låtar på franska och raden "Ce soir ce va être un bon soir" är en fras jag kommer ha seriösa problem med att få ur hjärnan.

När vi för andra kvällen i rad gick till Egoiste där bartendern som alla känner är skrämmande lik min pappa (!) fick vår vän för sig att köpa rosor laget runt eftersom han även igår inte betalade för drinkar. Sen spårade kanske partytåget ur lite när de började hets-äta rosorna och jag hittade en tagg i min öl. Då var det dags att retirera, det är nog en bra tumregel; när man hittar okända föremål i sitt glas är det dags att gå hem.

Hela dagen idag har min reaktionsförmåga varit extremt dålig, jag skyller det på samhället. Vin borde inte få vara så billigt som det är och varför måste pharmacie-skyltarna vara SÅ gröna? Det är som när någon fotat en med kamera, varje gång man blinkar finns det där förbannade gröna korset där.

Nu har det gått en vecka sen vi kom hit men för mig har den veckan räknats i hund-tid, alltså har jag mentalt varit här sju gånger längre. Allt utom kalendern indikerar också att vi faktiskt varit här i mer än en vecka; ingenting ligger där det gjorde när vi packade upp, i badrummet ser det ut som att någon kräkts schampoflaskor och sminkattiraljer och när jag frågade Isabelle hur länge vi har bott här sa hon utan att tänka "vene, några månader."

Faktum är också att det nu börjar lukta hemma här på 3 RLJ, en blandning av merparten matos blandat med cocosparfym och grannens cigarrer det vill säga. De fullkomligt överbelastade hyllorna i kylskåpet och de sex value-paketen pasta säger att vi ska vara här ett bra tag och det känns
AWE
SOME







Lyssna på :  M-Ward - For beginners



1 kommentar:

  1. i'm so happy for youuuuuuuuuu yazzamar. första tiden i en ny stad e ju som fetast. njut. nu lackar jag bara på pakistanierna som säljer öl på gatorna och att folk kollar in en och visslar när man går i en ful tröja och trasiga tights och GLASÖGON och ska köpa cigg, bakfull.

    SvaraRadera